Det började i Toulouse med fem goda vänner och lite rugby, tillsammans med ungefär 33 tusen andra åskådare på stora stadion. Efter matchen tog vi oss till första bästa gatukök och käkade baguetter med pommes på och kände lite som David Guetta, Chris Willis, Fergie och LMFAO - I'm a party, and party, and party, and pa and pa and party. Sagt och gjort.

I Lenas centrala treplansvilla lekte vi leken "Redo för de stora brösten?" (min lek, I know) vi spelade musik i den kvällsljumma trädgården och några McFlurry-drinkar senare drog vi vidare ut i natten.

Favoritklubben Eldorado bjöd som vanligt på sköna latinorytmer, vi dansade tätt ihop med spanjorer och sydamerikaner och övade på "Hola" och "Bamos" och framförallt på våra i nuläget inte allt för utvecklade salsasteg. Roligt hade vi, till ungefär klockan sex på morgonen.

Pigg som en persika steg jag upp klockan nio morgonen efter, drog iväg från sömndruckna sovkamrater till simhallen Alfred Nakache och kollade in detta:

Hon verkade så glad över att se mig där! Och jag var så stolt över henne! De var så duktiga, båda två, och de slutade till sist på en fjärdeplats!

Muriel var en ängel som bjöd på kaffe, Roses nutellacrêpes var gudomliga och Cedrics lasagne var en skänk från ovan. Tack till er, tack för att ni räddade min söndag.

Jag överlevde även denna helg och jag ser redan fram emot nästa.

Då; Amanda + Louise + extremsportsfestival i Montpellier = win!