Ännu längre söderut

I Umeå har jag förberett mig på bästa sätt inför utlandsresan, tittat på filmen Taken och lyssnat på historier om unga västerlänningar som mördats för att knark ska kunna smugglas i deras kroppar. Om jag är skärrad? Nej... nja... njae.....
 
Ja. Säg inget till Klara.

Ett steg söderöver

Idag tog jag farväl av Lappstockholm för att hoppa på tåget mot Umeå. Efter en total sträcka av ungefär 0 km längdskidåkning under hela lyckselevistelsen konstaterar jag att detta var den konstigaste, snöfattigaste vintern någonsin, och att jag ser fram emot en årstid som faktiskt håller vad den lovar (läs: sommar på Sri Lanka).

Och hörrni, det här med kvalitetsskor alltså. Trots att de gått fler mil än varken jag eller dem kan räkna till verkar de fortfarande vara villiga för ett par mil till om man ber dem! Skokräm, en flaska aceton and we're good to go (bokstavligt talat). För ni vet väl vad man säger - gummisula+nagellacksborttagning=sant!

Rätt schysst skillnad!

Mamma undervisar: Tillägg till lurendrejarna

En stund efter konversationen i föregående inlägg:
 
J: Tror du det kan vara idé att ta med sig en sked?
M: Ja! Ta en spork (anm: sked, kniv och gaffel i ett) från kökslådan. Det kan vara bra att ha. Du kan säkert sno en yoghurt från frukosten ibland! Och en frukt! Och säkert en smörgås om du har tur.
J: Är inte det lite oschysst då?
M: Ärsch, hotellen har råd. Annat är det med ananasförsäljarna.
 
Så, att inte pruta från: ananasförsäljare och damer med tunga vagnar på gatan. Att sno ifrån: hotellägare. Att undvika: Människor som 'ser luriga ut'. Känns som någon slags plus-minus-noll-karma-tanke. Och tanken är ju rätt god ändå, lite Robin Hood till vardags sådär. I tanken det vill säga.
Vi får se hur det faktiskt blir med det hela i verkligheten.

Mamma undervisar: Hur man känner igen en lurendrejare

Mamma: Tror du att ni kommer bli lurade någon gång på resan?
Jag: Haha ja, någon gång kommer det säkert att hända. Men jag hoppas att jag har tillräckligt med skinn på näsan för att kunna pruta ner priserna ordentligt för det mesta!
M: Men... inte ska du väl pruta så mycket?
J: Eh... jo... eller va?
M: Men du ska väl inte pruta hos de fattiga, som det är synd om?
J: Och hur ska jag känna igen dem hade du tänkt? De tar väl överpriser dem med?
M: Pruta bara hos dem som försöker luras.
J: Men... alla försöker ju lura upp priserna?
M: Fast en del behöver ju pengarna, som de som säljer ananas tillexempel. Och de som drar tunga vagnar på gatan. Inte de som ser luriga ut, där prutar du ordentligt... eller nä, där behöver du faktiskt inte handla alls.
J: Okej....
 
Allt känns solklart. Verkligen solklart. Nu känner jag med säkerhet igen en lurendrejare när jag ser dem, och handlar inte hos dem, typ, eh...

Plötsligt händer det

Första sträckan bokad och klar, eh, yey!!
 

Happy birthday!

Ringde upp min framtida travelmate och kompanjon nu på morgonen. Klara, som hon heter, fyller 21 dagen till ära.
Klara tycker att 21 är en bra och mogen ålder med många fördelar. Som hon uttryckte det själv:
 
- Ja, nu får jag gå på kasino! Och så får jag gå ut i USA!
 
Hur mycket Klara planerat att göra någor av dessa är oklart, men hon verkar glad, så jag är glad. Jag tvivlar på att det kommer ge några större fördelar att vara 21 framför 20 på just vår resa - mer än att hon fick packpåsar i födelsedagspresent kanske?
 
Oavsett vilket - i 21 dagar framöver är vi båda 21 år gamla. Sedan fyller jag 22, och som ett startskott letar vi oss därefter vilse i världen.
 
 
Bild på Underbara Klara från en tunnelbanestation i Milano där vi letade oss vilse i våras

Till en början

 
 


Vaccinationscentral Chez Andersson. En dag, tre vacciner. Två lama armar. Oväntat gott pulver. 

En lång lång tid senare

Hej vänner. Efter år av stress och plugg vaknar bloggen till liv igen. Det är färdigpluggat för nu. Trunken har flyttat hem. 
Mer info kommer.

studentlivets baksida

m n m b t c 5 p a b, s o n. d k o v b.

Välkommen till mitt nya hem

I tisdags flyttade jag ut från Frida, och in hos Min Tant. Att ha en tant, det vill säga en-dam-i-sina-bästa-år-med-utflugna-barn-och-stor-lägenhet-med-ett-rum-över-där-man-kan-bo verkar vara ett vanligt fenomen bland studenterna i Göteborg.
 
Min tant är stencool.
 
Hon sa att hon inte bjuder sina inneboenden på vin, sedan ändrade hon sig och hällde upp ett glas. Hon har massvis med instrument och jag får spela hur mycket jag vill. Hennes lägenhet är ett penthouse. Hon är vaken när jag sover och hon sover när jag vaknar. Ikväll har hon fest med sina gamla bandbolare, själv ligger jag i sängen och bläddrar i ett textkompendium om arkitektur.
 
Det finns en tant i lägenheten, men jag törs inte svära på att det är hon.

Vår avskedshälsning till Umeå

 
 
Jag drog till Götet. Louise drog till Lund. Det lämnas inte obemärkt.
Vi ses igen till jul!

Provsittning

 
Igår hade vi faktiskt även vår första sittning, en såkallad provsittning, för att lära oss att umgås vid fina middagar enligt konstens alla regler. Temat var "Eva och Adam", eller mellanstadiet som man kan kalla det. Hade ingen aning om hur mycket jag saknade gnuggis-tatueringar och sliskiga mittbenor, men trevligt vare, och Spice-girls, Aqua och Backstreet-Boys är ju aldrig fel att dansa till. Ryska posten fanns även med på schemat - givetvis med ett ryskt postkontor uppe på scenen, där nollgruppen bjöd på famntag och långtradare. Bilden visar våran nollgrupp som dansar i sina coola solglasögon. 

Robinson-pubens efterspel

 
    
 
Om man inte är snäll, agerar kaxigt mot nollningsgruppen eller har en allmänt ful nollebricka (vilket inte var fallet för min del - det var faktiskt den enda nollebrickan jag känner till som kallades "exemplarisk") så bryter nollningsgruppen helt enkelt av brickan. Då får man göra en ny - fast större. Tills man haft möjlighet att tillverka en ny nollebricka får man (mer eller mindre valfritt) hålla till godo med en lånebricka, eller i mitt fall, en lånefågel. Igår var jag och Fågel och sportade lite tillsammans. Vi spelade fotboll, innebandy och basket. Han var bättre än väntat. Helt klart mycket bättre än vad lånekorgen, lånesopen, lånehjälmen eller lånemasken hade varit i alla fall.
Jag klagar inte.

Expedition Robinson-Pub

    
 
 
Obligatoriskt Quiz, kreativa utklädnader, personliga saker och tävling i temat bygg-en-vän. En bar där man kan köpa havregrynsgröt med bananer (!) och öl för 20 kronor. Vår första pub tillsammans. Vardagsmat på Chalmers.

Första dagen i bilder

  
    
 
Samling på Götaplatsen,Chalmers kårhus, Nollbricks-Göran (med min faddergrupp "myror i brallan"), nollbricksmall samt nollbricka, nollbricksgranskring, jag och Frida med våra program-T-shirts och varsin godkänd nollebricka - vit text för arkitektur, blå text för arkitektur och teknik!